9 juli 2014

Åre Bike Festival

Jag gillar utmaningar. Det är en sorts hatkärlek. Jag själv ser mig som en ganska feg typ som blir nervös och känner sig rädd inför nya läskiga situationer. Samtidigt så gillar jag den känslan; kroppens alarmpåslag. Och framförallt är det beroendeframkallande att övervinna sin tvekan och klara av det; den känslan skapar ett sprickande leende:)
Mycket handlar om mentala spärrar. Och många spärrar har jag brutit sönder under föregående vecka uppför och utför Åreskutan. Jag har harvat mtb som aldrig förr! Det var väl på ett ynka sätt positivt att jag bröt på SM Triathlon så att jag faktiskt orkade med att träna uppe i Åre.

Det var riktigt kul att hyra cykel och köra downhill. Sjukt vad det brände i lår och rumpa när man sveper och skuttar utför berget. Du behöver aldrig trampa men eftersom du hela tiden står upp och svikten framförallt sitter i benen så blir det gött jobbigt. Downhilldagen gav mig massor med bra teknikträning att överföra till mtb åkningen.

Vi har varit 4 kamrater som hängt däruppe i en vecka. Den här omväxlingen behövde jag. Att bo i schysst stuga, skratta mycket, äta Årechoklad, tända en brasa, hänga på fjället och testa nya saker har varit helt fantastiskt kul.







Jag är fortfarande en fegis, men kan jag så kan nog alla köra downhill...       




Grabbarna fick ta sig ur sin komfortzon oxå när vi tog en heldag på hästryggen:)




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar